Jag var så säker på att lärarna arbetade i mot mig.
"Det är bäst att gå om".
Wha!? driver du med mig?! varför ska jag gå om när jag fattar vad vi gör?! Jag tänker vara här åtminstone 1 år till?! Jag kommer somna på lektionerna om jag går om! Jag vill verkligen inte gå om!!
Det sved i hjärtat när de sa det.
"Lärarna vet om din dröm och vill verkligen hjälpa dig. För att de ska gå riktigt bra för dig måste du kunna detta till 100%. Hade du bara varit en 1 års elev hade lärarna inte brytt sig om du starta om eller inte. De vill hjälpa dig så mycket de kan med att du ska nå mangaka drömmen."
Hatten drogs så mycket man bara kunde över ögonen. Wha..? Menar de allvar?
Ville bara sätta mig på knä och buga förlåtande när de sa det. När man tänkte på det lät allt logiskt.
Jag har nu en test period. Visar jag mig inte ge framsteg vill min lärare sätta ner mig ett par klasser igen. Svider, men jag litar på mina lärare, så säger de gå om, går jag om.
Att lärare faktiskt förstår ens dröm kändes så konstigt. I Sverige fick man bara fnysningar. Det finns en kommentar jag aldrig kan glömma;
”Dröm inte så högt bland det omöjliga, det kommer bara göra mer ont när du trillar tillbaka till verkligheten”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar